Fullsatt och fullspäckat på Biosfär 2012

Det bredaste programmet någonsin – så välkomnade moderator Johan Elmberg den fullsatta hörsalen vid årets Biosfär 2012. Det blev en späckad heldag med utblickar och inblickar i forskning kopplad till Vattenriket.

För tredje året i rad arrangerade Vattenriket i tisdags konferensen Biosfär 2012 i samarbete med Högskolan Kristianstad. Det blev en dag fylld med spännande föredrag om allt från malens och utterns återetablering i Helge å till Åhusborgens ursprung och sandmarkerna som eldorado för insekter.

Först ut var biologen Jerker Jansson. Han presenterade sitt examensarbete om malen i nedre Helgeån. Malen försvann från ån under 1960-talet på grund av dålig vattenkvalitet. I dag är vattnet renare och Jerkers kan konstatera att återinplanteringen av malen har lyckats.
- Provfisken de senaste två åren visar att malen är spridd över hela åsystemet. Ån rymmer en relativt hög grad av genetisk variation, sa han.

Flera av de malar som nu simmar i Helge kommer från Nordens ark i Lysekil. Verksamhetsledaren Claes Andrén berättade om stiftelsen och dess arbete med utsättning för att bevara hotade arter.

Från genetik och naturvård blev det ett tvärt kast till borgen i Åhus. Historikern Bertil Helgesson berättade att borgen är 100 år äldre än man tidigare trott och uppfördes förmodligen av den danske kungen Knut den store.
-Vår tolkning är att borgen är byggd på 1000-talet som en dansk utpost mot pirater i öster.

Konferensen bjöd inte bara på nya rön i ord och bild – även doftsinnet engagerades. Anders Hallengren, koordinator för arbetet med hotade arter vid Länsstyrelsen i Skåne, skickade runt en liten svart behållare med utterspillning.
– Det luktar faktiskt inte alls illa. Många tycker att utterbajs luktar viol, men jag tycker mer det luktar höloft, sade Anders.
Liksom malen har alltfler uttern etablerat sig i Vattenriket på senare år.
-Det beror på att man lagt ut stenar som uttern kan bajsa på och grävt tunnlar så att de kan krypa under vägarna och slippa på överkörda. Uttern är ett häftigt djur och det är tillbaka, sa Anders.

Allemansrätten har en stark ställning i Sverige och folk vet vad det är.
-Var människor bor, vad de gör och hur de relaterar till landskapet avgör allemansrättens framtid, konstaterade Klas Sandell, professor i kulturgeografi, i sitt föredrag om allemansrättens framtid.

De senaste 15 åren har rödspov, rödbena och tofsvipa minskat drastiskt på Vattenrikets strandängar. Är det brist på mat? frågade sig biologerna Gunnar Gunnarsson och Richard Ottvall. I våras samlade de in småkryp och mätte vegetationen vid Håslöv, Pulken och Isternäset.
-Det visade sig finnas gott om föda, men för lite vatten på ängarna och för hårt betad vegetation för att fåglarna ska trivas, konstaterade forskarna.

Bodil Hernroth, forskare vid Kungliga vetenskapsakademien och Högskolan Kristianstad, har fördjupat sig i hur musslor och andra organismer påverkas av ett försurat hav.
-De får ett svagare skal och svårare att stå emot vibriobakterier, vilket kan göra oss sjuka om vi äter dem.

För den som inte redan visste det kunde entomolog Krister Larsson berätta att Vattenriket är en av landets finaste lokaler för växter och insekter som lever på sandiga torra marker.
-När du rör dig i de här markerna myllrar det under fötterna. Och du kan gå omkring med gott samvete – de här arterna gillar att du rör om i sanden, säger Krister.

Dagen avslutades sedan med en fotografisk resa längs Helge å med trollsländan i fokus.

Share This Post

Kommentarer inaktiverade.